tisdag 1 juli 2008

Amerikanskt Pass

Hejsan

Idag tog vi en tur in till West Chester för att ansöka om amerikanskt pass till Oscar. Han är ju född i USA och blir därmed amerikansk medborgare med automatik. Så enligt hemsidan så kunde man ta foto och lämna in ansökningarna på samma ställe, vilket var domstolsbyggnaden mitt i centrum. Så vi packade in oss i bilen för den långa färden på 5 minuter. För att komma in så var vi tvugna att gå genom en säkerhetskontroll inklusive metalldetektor. De började att titta lite nyfiken på vagnen då den gav utslag, eftersom den är gjort av metall. Vi berättade då att Oscar var uppkopplad till en monitor som kontrollerar hjärtat och andingen. Det räkte med att säga det för att komma igenom. De ville inte ens röra den. Tänka på vad som kulle hända om Oscar skulle få ett anfall när de höll på att undersöka vagnen. Det är ju trors allt USA och där stämmer folk varandra. Och om det var fallet så hade vi ju inte långt till domstolen.

Väl inne så hittade vi kontoret med lite hjälp av vänliga själar som jobbade i byggnaden. Det visade sig att det tar foto för pass där men INTE för spädbarn. Så det vara bara att ta sig ut igen och sedan leta upp närmsta snabbaffär (RiteAid). Där fixade de 2 biler på Oscar på mindre än 10 minuter och sedan var vi tvugna att ta oss hela vägen tillbaka, genom säkerhetskontrollen igen. Men efter det så var det inga problem alls. Passet kommer hem till oss inom 4-5 veckor, vilket jag inte tyckte var farligt. Tänk på att det tar 4-8 veckor för sverige att lägga till ett nytt namn i folkbokföringen.

Var inne på jobbet en kort stund för att gå på viktväktar mötet som vi har. Det har gått ganska bra, då jag tappat nästan 6 kg på 3 veckor. Det var kul att se alla jobbarkompisarna igen och alla hade givetvis frågor om Oscar. Han har nästan blivit en lite kändis där ;-)


Annars så har dagen förflutit ganska lugnt. Oscar har lite problem med magen. Det gör ont vilket gör att han normalt sover 15 - 30 minuter i stöten. Dock så sov han mellan 18.30 till 23 men bara ett eller två korta uppvaknande. Vi har börjat att ge honom lite droppar för magen. Vi hoppas att det hjälper eftersom det kommer att underlätta för oss att få sova lite.

Igår så passade vi på att bada honom, vilket vi försöker göra varannan dag. De svettas ju inte lika mycket som en vuxen.

Nä nu är klockan efter 23 så ny väntar en kudde på mig.

Kramisar till alla från oss alla.

1 kommentar:

Helen sa...

Härligt Patrik! Viktminskningen underlättar att du orkar kramas mer med Maarit och Oscar!
Vi har varit i hamnen ikväll och sett på lite veteranbilar. Det kanske vi kan göra ihop nån kväll nästa sommar? Saknar er!
Kram