Det var ju några dagar sedan jag skrev på bloggen. Men i måndags så fick han sina första skor, fast de är ju för stora, fastän vi köpte storlek 3 (amerikansk storlek). Det blev ett par blåa Converse. Väldigt trendigt!!!
Vi köpte dem faktiskt i söndags men när vi kom hem så upptäkte jag att vi hade fårr 2 stycken högerskor varav en var storlek 3 och den andra storlek 4. Så det blev en tur tillbaka för att byta och denna gång kollade jag innan jag betalade. När vi väl fick de rätta skorna så passade jag på att ställa dem bredvid våra skor för att man ska kunna se hur små de är.
I onsdags så var vi alla på begravning. Våran vän Joans man Don gick under lördagen bort, endast 55 år gammal. Don hade fått reda på att han hade canser och skulle precis börja behandling för detta då han åkte på den ena infektionen efter den andra. Efter 9 veckor av detta så klarade inte hans kropp mera och han har tyvärr lämnat oss. Begravningen hölls i St Agnes Church i West Chester, där Joan och Don var aktiva. Mellan 9-10 var det visning vilket innebar att man gick förbi kistan som var öppen. Detta var en ganska konstig känsla då det ser ut som att Don lever. Sedan var det mässa, som varade cirka 40 minuter. Efter cirka 5 minuter in i mässan så började Oscar att vakna upp. Och eftersom man är i en kyrka så hörs ju varenda ljud 100 gånger högre än normalt. Men vi hade redan honom i bärselen (BabyBjörn), vilken för övrigt är en helt underbar uppfinning. Så jag gick ut utanför dörrarna och kunde fortfarande höra allt. Enligt rykten så var det upp emot 300 personer i kyrkan.
Efter mässan åkte vi alla i kortege till kyrkogården för att ta ett sista farväl. Där så sa prästen några ord varefter alla fick en blomma att lägga på kistan. Det var cirka 100F ute, vilket motsvarar 37°C, så man behövde inte frysa. Efter kyrkogården så skjutsade Maarit hem mig eftersom jag var tvungen att åka tillbaka till jobbet. Hon och Oscar åkte hem till Joan där det var mottagning för att hedra Dons liv.
Vi har ganska många konsulter på jobbet som kommer från india och vi har under några månader provat på olika sporter. Så i onsdags kvällen så kom turen till Criket, vilken är en sport som de flesta har sett på TV men ingen förstår sig på reglerna. Vi körde väl någon förenklad form men det var hur kul som helst. Vi var ute i värmen från 18 till 20.30, vilket gjorde att mor och son också kunde följa med och se hur pappa gjorde bort sig. Mr Cricket blev Joe Roberts som visade vilken mästare han var fastän han inte kunde springa på grund av en knä operation. När vi sedan kom hem så hade vi fått brev från US Goverment, vilket alltid gör mig orolig. Dock så var detta glada nyheter i och med att Oscars amerikanska pass låg i brevet. Som ni kan se så hoppade han direkt ned i bilstolen med passet i högsta hugg.
Under torsdagen så kom Maarit och Oscar till Southco för att äta lunch, och även eftersom det var några som inte träffat honom. Jag kan meddela att han gjorde ett intryck på Michelle eftersom han gjorde Nr 2 och lite läckte ut på hennes tröja. Men hon har 3 barn hemma och skrattade bara åt det.Under eftermiddagen så började han spy flera gånger på raken. Vi ringde barnläkaren och vi tror att det har att göra med att idag var första dagen som han fick prova på ersättning, eftersom han ibland är för lat för att amma. Vi gav honom bröstmjölk under kvällen och han verkar vara ok, dock så ser man att han är lite matt. Givetvis så blev vi rädda eftersom det var så det började när han var tvungen att flyttas till CHOP.
Imorgon (eller idag, beroende på när ni läser detta) så är det fredag och jag ser fram emot en lång skön helg.
Många kramar till er alla och till Don vill vi bara säga att vi saknar dig redan.
Familjen Larsson
Nu är det dags för lite familjetid!!!
Under veckan så har vi mest tagit det lungt. Vi var med Oscar till barnläkaren på måndagen och allt var som det skulle. På onsdagen så åkte Maarit iväg till West Chester eftersom barnläkaren ville ta lite prover på honom gällande gulsoten. Men eftersom Oscar stortrivs i sin bilstol så är det inga problem att åka till olika ställen. Svaret på testerna får vi nästa måndag när vi har nästa besök hos barnläkaren. Under fredagen så jobbade jag hemmifrån eftersom vi hade tid på CHOP för ett syntest. Eftersom oscar är förtidigt född så är han i riskzonen för att få ROP, vilket är när blodkärlen i ögat inte växer som de ska. Detta kan leda till nedsatt syn och i vissa fall blindhet. Men allt såg ut som det skulle och vi fick en ny tid för återbesök den 17 Dec 2008. Oscar var hur duktig som helst med både ögondropparna och själva udnersökningen.
Idag var vi också till barnläkaren för en kontroll. Oscar väger nu 7lb 10oz eller för att tala svenska 3,46kg. Han har gått upp 220g från förra veckan vilket föräldrarna tycker är KANON. Vi pratade även med läkaren om att han tycker så mycket när han ska göra Nr 2 så att han väcker sig själv. Detta är tydligen väldigt vanligt hos förtidigt födda barn då de inte har så starka magmuskler vilket gör att de måste ta i mera. Detta kommer att växa bort under de kommande veckorna. Vi har även tid på onsdag för ett blodprov för att kolla hans gulsot samt ett uppföljningsbesök nästa måndag. Maarit har nu fått OK att amma fullt ut och vi kommer att göra ett försök på att ta bort extra kalorierna under denna vecka. Detta gör matningen mycket smidigare.
På eftermiddagen så åkte vi in till West Chester eftersom Maarit hade ett läkarbesök, för att följa upp efter förlossningen. Vi var speciellt oroliga för hennes blodtryck som har varit hökt tidigare. Men när vi väl kom in och sköterskan tog det så visade det 122/74 vilket är kanonbra. Resten av kvällen spenderade vi hemma och bara tog det lugnt. Oscar och jag kollade lite på baseball, där vi såg Phillies slå Atlanta (igen).
Under torsdagen kom först CHOP medicare ut för att byta ut vår monitor. De provade igår att ringa upp monitorn för att tanka ned all data. Men det gick inte eftersom vi har Comcast (som Telia) som telefonoperatör. Så de sa att de skille skicka en kille under torsdagen. Det enda som han gjorde var att ge oss en ny och ta med den gamla in. Väl inne så kommer all data att laddas ned och skickas till ett speciellt team (apnia teamet) som kommer att analysera data och göra en sammanställning. De kommer sedan att ringa oss under nästa vecka samt även kontakta Oscars barnläkare så att alla vet hur han mår. Man vill gärna ladda ned data efter 1 vecka för att kunna fastställa en startnivå. Därefter så kommer man förmodligen (beror lite på vad de ser när de får in monitorn) ladda ned data var 3-4 vecka. Vi har skrivit ned alla larm som han hade och varför under den första veckan. Det blev totalt 41 larm där han själv kunde fixa alla utom 1, där vi fick hjälpa till med lite klapp på ryggen. Dock så har han "bara" haft 1 larm under hela torsdagen, vilket är ett gott teckan.
Väl inne så hittade vi kontoret med lite hjälp av vänliga själar som jobbade i byggnaden. Det visade sig att det tar foto för pass där men INTE för spädbarn. Så det vara bara att ta sig ut igen och sedan leta upp närmsta snabbaffär (RiteAid). Där fixade de 2 biler på Oscar på mindre än 10 minuter och sedan var vi tvugna att ta oss hela vägen tillbaka, genom säkerhetskontrollen igen. Men efter det så var det inga problem alls. Passet kommer hem till oss inom 4-5 veckor, vilket jag inte tyckte var farligt. Tänk på att det tar 4-8 veckor för sverige att lägga till ett nytt namn i folkbokföringen.