måndag 30 juni 2008
Svenska konsulatet
lördag 28 juni 2008
Första läkarbesöket
fredag 27 juni 2008
Baddagen
Idag var den första fulla dagen som vi var hemma med Oscar. Det tar ju en stund innan alla rutiner infinner sig. Det blir mest äta, sova och ett och annat blöjbyte. Lillemannen går igenom blöjer som jag vet inte vad. Tror han ligger på cirka 15-20 per dag. Det blir dyrt för pappa, men tur att maten som han äter just nu är gratis!!!
På kvällen så tog vi oss ett bad vilket han tycket jättemycket om. Han skrek inget alls. Efter det så var det skönt att vila lite jos mamma och samtidigt passa på att äta lite.
Kramisar till alla från Oscars med familj
torsdag 26 juni 2008
2 månader - 6 dagar
Japp ni såg rätt våran lille skatt är nu hemma. Han fick under onsdagen åka hem från sjukhuset, fast med en monitor. Men det ar helr OK med oss. Innan man får åka hem så måste man göra en massa saker. Ett av testen är att visa att barnet klarar av att sitta i en bilstol i minst 30 minuter, för att se att den kan klara resan hem. Oscar sov i den i över 1 h. Jag ska dock erkänna att jag tycker han ser gaska liten ut i stolen.
Innan vi åkte hem var vi ju tvungen att säga hej då till de sköterskor som jobbade under onsdagen. Nedan syns två av dem.
När vi väl kom hem så var allt så nytt och spännande men efter en stund så tyckte både pappa och Oscar att de hade förtjänat en liten stunds vila. Det tog inte lång tid förrän de båda sov djupt. Klockan var bara 4 på eftermiddagen. Innan det hade vi ring Moster som var den första som fick se Oscar in Action. Efter det så ringde vi mormor och morfar för att berätta den goda nyheten.
Det blev väldigt få timmars sömn under natten,, men det tar ju ett tag innen man hittar de rutiner som fungerar bäst. Jag tror att det var lite tyst i lägenheten om man jämför med vad han är van vid från sjukhuset. Han sov några timmar i Maarits famn medans hon satt och sov i sängen.
När han vaknade under torsdagen så provade vi gungan som vi fick av Corey och Laura. Han fullkomligt älskade den eftersom det gör att refluxen blir mindre.
På eftermiddagen så gick vi ut och gick en sväng, fast det blev inte mer än 30 minuter eftersom det är mer än 30°C idag och ganska fuktigt. Vi har även passat på att pratat med farmor och farfar och visat Oscar LIVE.
Nu tror jag att hela familjen ska gå ich vila lite.
Kramisar från Larssons
tisdag 24 juni 2008
2 Månader- 5 dagar
Ytterliggare en bra dag för lille Oscar. Han tappade 5 g men samtidigt så tog man bort droppet på honom vilket också väger. Så jag tror att han gick upp lite ändå. Han fortsätter att äta bra och idag så gick man upp från 22 til 24 g extra kalorier eftersom han nu väger mera. Idag var många av hans "vanliga" sköterskor tillbaka så vi passade på att ta lite kort. Alltid kul att kunna visa honom senare när han växer upp.
Kramisar från Familjen Larsson
måndag 23 juni 2008
2 Månader- 4 dagar
Oscar har haft en kanonbra dag. Han har gått upp 75 g på de senaste 24h och väger nu 3050 g. Han äter bra och har idag "bara" haft 1 bradey under matningen. Läkarna har sänkt hans undre gräns till 90 för andningen på grund av att han är 41 veckor och automatiskt har lägre puls än en prematur. Läkarna vill ha han på samma medicin och föda under cirka 1 veckan innan man kan dra några slutsatser. Så nu är det bara att hålla tummarna.
Dock så måste jag tyvärr lämna ett sorgebesked gällande Oscars kompis LJ. Han överlevde inte natten. Utan gick bort på grund av de skador på de inre organen.
Våra tankar är hos hans familj som nu måste gå vidare med allt som detta innebär. Bland annat att komma hem till ett barnrum som förmodligen står helt klart. LJ blev 94 dagar gammal.

söndag 22 juni 2008
2 Månader- 3 dagar
Hejsan Alla
Vill börja att säga att allt är bra med Oscar. Han har gått 24 timmar uutan att få några Bradeys från refluxen. Man kommer att försöka få kontakt med doktorn och se om man inte kan ändra den under gränsen från 100 till 90 slag per minut eftersom Oscar nu är större så är hans vilopuls längre. Detta gör att han skapa Bradeys som egentligen inte är några om man kollar på skärmen.
Det tråkiga som hänt är med hans bästa kompis Little Joshua (kallas LJ) som ligger i samma rum. Dagen började kanon för honom också. Han hade blivit av med syrgasen så när mamma och pappa kom så mötte de av LJ och sköterskan i korridoren. Vi kom upp någon timme senare och allt var bara bra. Maarit satt och ammade medans jag satt och pratade med LJ mamma och pappa (Josua Sr och Debbi). Då började han larma för Bradey, precis som både Oscar och LJ har gör flera gånger per dag. Så Joshua gick tillbaka till Debbi för att hjälpa till och jag gick till Maarit och Oscar. Efter cirka 2-3 minuter så började ett larm att blinka i taket. Joshua kom över och sa att deras sköterska hade trycket på larmknappen för att få hjälp. Efter 20 sekunder så hör vi över högtalarsystemet "Kod Blå rum 2014". Det tar någon sekund för mig att reagera men sedan kopplar jag att detta är samma rum som Oscar. Jag lovar at på mindre än 30 sekunder så är hela rummet fullt av människor. Så fort som larmet gick ut via högtalaren så kom det minst 1 sköterska från varje rum samt doktorerna. Med sig har de all utrustning som alltid finns färdigpackad. Maarit och jag hamnade liksom undanskuffade (vilket var helt ok). Men alla jobbade lungt och metodiskt. Och när någon ropade att det ville att röngen skulle komma så var de redan påväg. Man kan inte säga mer än att man blir grymt imponerad. Skönt att veta vilket ställe som man befinner sig på om något händer.
De bad oss gå ut men eftersom vi var mitt inne i matningen så gick Maarit ut och jag matade klart Oscar. Efter det så rapade jag honom och sedan svepte jag in honom i en filt och gick till familjerummer där Maarit redan satt och pumpade. Vi blev väl kvar en 30 minuter sedan passade vi på att gå och äta lite. När vi kom tillbaka så satt Joshua och Debbi på en stol i korridoren utanför rummet. Läkarna hade spärrat av rummet vilket gjorde att ingen kom in, vilket även inkluderade oss. Vi stod och pratade med dem en stund och de var förstås väldigt ledsna eftersom det hade gått från en kanonbra dag till en rent ut sagt jävla skitdag. När vi stod där så kom Debbis föräldrar så vi drog oss undan men bad Joshua säga till om vi kunde göra något.
Vi satt i familjerummet mellan 12 - 18 med en kort avbrott för lunch. Joshua kom in några gånger och vi försökte att trösta honom och låta honom prata av sig. Att ha sitt barn på NICU är lite speciellt och det är inte säkert att alla förstår vilken oro att hela tiden höra olika larm och vara rädd för att det är ens barn som larmar. Samtidigt som CHOP är USAs bästa barnsjukhus så är det ju av en orsak som alla barn ligger där. De fleasta föräldrar får ju åka hem efter 2-3 dagar på sjukhus, fast det kan ju vara skrämmande i sig. Jag ska villigt erkänna att jag har tänk att gud vad skönt att det inte var Oscar som drabbades av detta men sedan tyckt väldigt synd om Debbi och Joshua. Tänk vad orättvist livet är att de finns människor som får barn som inte vill eller förtjänar det och sedan finns det människor som Debbi och Joshua som inte vill något annat än att få barn, och som inte nödvändigtvis kan få barn igen. Just deras så drabbas av detta.
Under de 6 timmar som de jobbade med LJ så satte de in en By-pass som ska leda runt blodet i kroppen samt att han blev uppkopplad på respirator. Av någon andledning så slutade hans hjärta att fungera. Joshua förklarade att det på något sätt misständer.
Kvällen forsatte i samma stuk och modet skönk lite när LJ började bli helt svart på nedre halvan av kroppen. Läkarna vet inte men det har hänt 1 gång förrut att ett barn avled efter att blivit kopplad på by-pass och det började med att han var svart. De trodde först att tarmarna hade lösts upp eftersom man fick upp avföring från magsäcken. Efter prover och röntgen så konstaterade men att han "bara" har ett hål i tarmen som går att operera. Han koldioxid är också bra. Det som oroar läkarna är 2 saker. Det första är att mjölksyran i kroppen är väldigt hög vilket gör att om kroppen inte börjar att göra sig av med den så kommer den att fräta ned vävnader. Det andra är att hjärtat inte fungerar som det ska. Men fixar man inte den första punkten så spelar det ingen roll om han får ett nytt hjärta.
Vi åkte från CHOP runt 22.30 på kvällen. Då ville läkarna vänta 12h och se vilket håll det lutar åt. Dock så ska man veta att han är mycket svårt sjuk just nu, men han har överlevt förrut och är en riktig FIGHTER.
Så nu behöver vi alla er hjälp. Be en bön för Oscars kompis LJ och hans familj. De behöver allt stöd som de kan få just nu.
Från en trött pappa som tycker att livet är bra jävla orättvist!!!
lördag 21 juni 2008
2 Månader- 2 dagar
Men vem är det som kommer gående här? Det ser ju ut att vara Patrik, men vem är det han håller i?
På sista kortet så ser man dörrarna i bakgrunden som leder in till Oscars rum. Han ligger direkt in och man kan se hans spjälsäng. Han har under natten till Lördagen gått upp 20 g och väger nu 2950 g. Så han börjar att repa sig efter nedgången. Under natten så kommer han även att få sin vaccination mot bland annat Polio, etc. Detta är standard som man ger när barnen är 2 månader gamla. Han har under dagen ätit bra och ligger mellan 80 - 100 ml per gång. Vid en av matningarna så tog han hela 40 ml från bröstet, vilket är nytt rekord.
Don ligger på grannsjukhuset så under kvällen kom Joan över och vi tog en bit mat på en lokal pub, vilket ligger bara 2 kvarter bort. Joan har varit och hälsat på Oscar 2 gånger idag. 1 gång under morgonen och sedan på eftermiddagen. Vi har skrivit upp henne på listan över besökare som har tillträde till Oscar.
Allt som allt så har nog idag varit en av de absolut BÄSTA dagarna i Oscars liv. Han mår mycket bättre och sedan så fick han vara ute och gå.
Nu ska vi gå och nanna lite. Vi höres imorgon.
Oscar med päron
fredag 20 juni 2008
2 Månader- 1 dag
Glad Midsaommar på er i efterskott.
Idag har Oscar och hans sambosar flyttat till ett nytt rum. Det nya rummet är större och ljusare, vilket jag tror kan vara bra för dessa killar. Japp, det är fortfarande bara killar i rummet och jag som hade hoppats på en tjej som skulle kunna få killarna att skärpa till sig. Filten under hans huvud har han fått av kompisen LJ, Little Joshua.
Oscar har haft en bättre dag idag mot torsdagen. Inte lika besvärande refluxer (mat åker upp och ned i strupen). Peppar, peppar hoppas att medicinen hjälper nu.
Tyvärr har han inte gått upp något i vikt men han har inte släppt ut så mycket under dagen. Så vi hoppas att han har gått upp tills imorgon. Det är lite svårt att få en exakt vikt på honom nu när han har droppet också. Den stabiliseras upp med hjälp av en liten tygkloss under armen och den väger ju också.
Mamma och Oscar har mest myst hela dagen. Man kanske ska säga att Oscar har sovit i min famn, eftersom att jag vägrar lägga ned honom, och mamma har myst. hahaha
Doktorerna ändrade inget idag utan vill ge honom lite mer tid på sig. Dock tyckte doktorn att det var synd att det var fredag eftersom att han inte jobbar på lördag. Han ville nämligen kolla hur det går för Oscar. Han är nästan lika angelägen som vi att få hem honom.
Imorgon ska Patrik och jag gå på Ryan Baginskys 7- års kalas med pirattema. Sedan blir det raka spåret till Oscar. Denna min gör jag när jag tycker att pappa tjatar om att äta mer. Då brukar han sluta för att han tycker att jag är så söt. hihihihi
Nu ska mamma sova lite innan det är dags att gå upp igen...
Natti natti
torsdag 19 juni 2008
1 månad - 29 dagar
söndag 15 juni 2008
1 månad - 25 dagar Fortsättning
Idag har det varit fars dag i USA. Jag ni vet ju att amerikanarna alltid ska vara först med allt så när vi firar det i November så firar de i Juni. Min kära son har, klurig som han är, givetvis fixat med paket. Så när vi kom till CHOP så bad han bara mamma att gå och hämta det, eftersom han som ni vet sitter fast med diverse monitorer. Pressenten bestod av 2 stycken tröjor (se bilderna nedan) och ett kort. Tröjorna blir kanon när man håller på hemma och byter blöjor.
Efter att ha spenderat så mycket tid med pappa så tyckte Oscar att det var kul med mamma. Där får man ju mat både via flaskan (jo det är sant han går verligen på flaskan) och via tutten. Flaskan tror jag är favoriten just nu eftersom man inte behöver jobba så mycket för att få i sig lite mat. Men vi håller som bäst på att försöker att vänja honom vid tutten.
Idag så har det även vart en bra dag eftersom han inte haft mer än två Bradeys, båda när han sov vilket är helt ok då Oscar har en vilopuls som ligger under 100 när han sover. Han gick upp 20 g under gårdagen och klättar nu som bäst mot 3kg strecket. Dock så har vi inte hört något om ett eventuellt åka hem datum. Så vi tar en dag i taget. Imorgon (måndag) så ska man göra en ny studie på honom. Det betyder att man kommer att stoppa ner en slang genom näsan på honom och göra massor av mätningar. Vi hoppas att få svar på detta under tisdagen.
Nu är det dags för sängen.
Jobba lungt allihopa.
lördag 14 juni 2008
1 månad - 25 dagar
Nattsköterskan tyckte under natten att han så blek ut. Så hon beställde blodprov för att mäta hans hemoglobinvärde. Det var lite lågt i början av veckan men läkarna ville se om han skulle plocka upp det själv. Vilket han inte hade gjort för nu hade värdet gott ned lite till. Vad de gjorde då var att beställde lite blodplättar till honom och ge honom det under natten.
Vi tyckte nog att när vi kom upp till honom att han så lite finare ut i huden och verkade lite piggare.
Naturligtvis så övade vi amning idag och han fick i sig 22 ml innan han somnade. När det blir så, varje gång, så tar Patrik över och väcker honom och ger honom flaskan.
Idag var han vaken en bra stund så vi kunde fota och filma honom. Skäterskan frågade hur många tusen foton vi har nu på Oscar. Ha ha ha......TITTUT!!!
Imorgon är det dessutom farsdag här i USA och Oscar har redan handlat till sin pappa. Bilder kommer imorgon.
1 månad - 24 dagar
Som jag skrev tidigare så åkte jag in till Philly med Joan och Don. Tyvärr hade inte läkarna några goda nyheter till Don, utan nu har han verklige leukemi. Så om en vecka så sätter de igång med behandlingarna, den goda nyheten är att han bröder matchar för benmärgstransplantation, vilket är lovande.
Efter att de hade varit hos läkaren kom de upp till oss på CHOP för att pigga upp sig lite.
Oscar sov gott i tant Joans famn och verkade inte riktigt vilja byta famn.
Sov gott,
Oscar via föräldrar